Utredningar & behandlingar

 

I Göteborg och Malmö erbjuder gynekologiska undersökningar med ultraljud och tillhörande provtagning. Till oss kan du komma för åkommor eller behov som rör din sexuella hälsa, menstruation, graviditet eller klimakteriet.

Cellförändringar

Cellförändringar kan sitta på livmodertappen, i livmodern eller på underlivet. När man talar om cellförändringar avses oftast de som sitter på livmodertappen. De kan vara lätta, medelsvåra eller svåra och kräver en mer omfattande provtagning från livmodertappen. Om du har cellförändringar kan du behöva göra en konisering där vi opererar bort förändringarna.

Läs mer

När cellförändringarna är borta behöver du fortsätta gå på regelbundna cellprovskontroller. Vi tar cellprov om du har symtom på cellförändringar eller om det vid ditt besök hos oss snart är dags för ditt cellprov enligt screeningprogrammet. Alla kvinnor mellan 23-50 år i Västra Götaland och Halland kallas vart tredje år till sin närmaste MVC för gynekologisk cellprovskontroll, enligt screeningprogrammet. Om du behandlats för cellförändringar tidigare kan du bli kallad för kontroll även efter 60 års ålder.

Visa mindre

Blödningsrubbningar

Utredning och behandling av olika blödningsrubbningar beror på ålder, hur ofta blödningarna förekommer och vilket preventivmedel du använder. Vanliga orsaker till rikliga eller långvariga regelbundna blödningar är muskelknutor i livmodern (myom), polyper, hormon- eller koagulationsrubbningar. Kan ofta behandlas med med Cyklo-F, NSAID, järntabletter, p-piller eller hormonspiral.

Olaga blödning

Så kallad olaga blödning kan du få en enda gång eller flera gånger utan bestämt mönster. Blödningen kommer alltså på ”fel tid” och kan bero på en infektion, graviditet, polycystiskt ovariesyndrom (PCO) eller en cellförändring. En dysfunktionell blödning är en olaga blödning där man uteslutit orsaker som graviditet, infektion, malignitet med mera.

Blödning vid utebliven ägglossning

Unga kvinnor efter mensdebut och kvinnor nära klimakteriet kan få rikliga och långvariga blödningar vid utebliven ägglossning. När ägglossningen uteblir sker nämligen ingen regelbunden avstötning av livmoderslemhinnan som då istället växer sig tjock och till slut börjar blöda. Detta behandlas med gulkroppshormon (gestagen).

Blödning i tidig graviditet

Blödning i tidig graviditet är mycket vanligt och för det mesta ofarligt. Men det kan också vara början på ett missfall. Om blödningen är riklig, smärtsam eller håller på länge gör vi ett vaginalt ultraljud för att se om graviditeten är normal eller inte, denna undersökning kan göras tidigast då sex veckor gått sen sista mensens första dag.

Postmenopausblödning

Kvinnor som kommit i klimakteriet kan få en blödning ett år eller mer efter sista mensen. Atrofiska sköra lättblödande slemhinnor är den vanligaste orsaken. Blödning efter klimakteriet ska alltid utredas för att utesluta orsaker som cellförändringar eller cancer.

Inkontinens

Ungefär var fjärde kvinna drabbas av urininkontinens. Det finns olika typer av urininkontinens som behandlas på olika sätt till exempel med läkemedel, operation eller träning av bäckenbotten. Urinkontinens kan bero på att vävnaderna i bäckenet, samt i och kring urinröret och urinblåsan försvagats av graviditet och förlossning. Inkontinens förekommer också ofta hos kvinnor som drabbats av vissa neurologiska sjukdomar; som demens, MS, Parkinsons sjukdom eller stroke.

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens som innebär att man läcker urin när man hostar, skrattar, motionerar eller lyfter tungt. Ett typiskt tecken är att det kommer små skvättar urin direkt vid ansträngningen utan att man känner sig kissnödig. Denna typ av inkontinens kan man åtgärda med en inkontinensoperation.

Trängningsinkontinens

Vid trängningsinkontinens känner du dig plötsligt kissnödig och att du inte hålla dig även om mängden urin som kommer är liten. Man behöver också kissa betydligt oftare än normalt mellan tio till femton gånger per dygn. Det är heller inte ovanligt att man också behöver kissa en eller flera gånger på natten. Man kan även ha trängningar utan urinläckage, ofta blir man kissnödig vid nedkylning. Tillfällig trängningsinkontinens och urinläckage kan bero på urinvägsinfektion. Förstorad livmoder på grund av exempelvis en godartad muskelknuta i livmodern eller tumör i en äggstock eller i urinblåsan kan också ge trängningar. Trängningsinkontinens kan inte opereras utan behandlas med bäckenbottenträning, blåsträning och läkemedel.

Blandinkontinens

Blandinkontinens innebär att man har både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens vilket är ganska vanligt. Beroende på det dominerande problemet anpassas behandlingen.

Neurogen blåsstörning

Vid neurogen inkontinens kan det läcka urin när som helst, oavsett om du rör på dig eller är stilla. Det kan vara en liten eller större mängd urin som kommer. Besvären kan variera från att man ofta blir kissnödig till att man blir så kissnödig att man inte kan hålla sig tills man kommer in på toaletten. Det kan även vara svårt att tömma blåsan. Dessa besvär förekommer hos kvinnor med till exempel diabetes eller i samband med olika neurologiska sjukdomar, som ryggmärgsskador eller MS.

Framfall

Framfall kan bestå av tre olika delkomponenter; framfall av främre slidväggen, framfall av livmodern, framfall av bakre slidväggen och varianter av dessa.

Ofta kan man uppleva att något faller fram i slidmynningen när man står, går eller krystar och att det sedan försvinner när man ligger ner. För att åtgärda ett framfall kan man använda en ring som håller upp framfallet eller med en framfallsoperation.

Klimakteriebesvär

Klimakteriet eller övergångsåldern är den ålder då mensen upphör. Menopaus är namnet på den sista mensen och medelåldern för menopaus är 51 år, dock är allt emellan 45-57 år normalt.

Klimakteriet upplevs väldigt olika, de flesta- men inte alla kvinnor får någon form utav besvär. Klimakteriebesvär kallas också övergångsbesvär och beror på att nivåerna utav det kvinnliga könshormonet östrogen minskar i kroppen. Östrogen produceras i äggstockarna under den fertila perioden i kvinnans liv, det vill säga från puberteten fram till menopaus.

Läs mer

De besvär som kan uppkomma till följd av låga östrogennivåer är:

  • Värmevallningar
  • Svettningar
  • Humörsvängningar
  • Sömnproblem
  • Torra sköra slemhinnor
  • Urinvägsbesvär

Det är vanligt med klimakteriebesvär under flera år, det börjar ofta något år innan sista mens (menopaus) och varar i medeltal ett par år efter det att mensen upphört. För vissa är vallningar, svettningar och humörsvängningar inte värre än att man kan stå ut med dem medan för andra påverkar det vardagsliv, sömn och relationer och man kan behöva hjälp med läkemedel i form utav östrogen. För vissa kvinnor kan klimakteriet gå helt obemärkt förbi och mensen bara upphöra.

Visa mindre

STD-provtagning (könssjukdomar)

Vi utför provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, herpes via provtagning från livmodertappen, urinprov eller virusisolering. Vi kan även ta blodprov för HIV och hepatit.

Vaccination mot livmoderhalscancer (endast i Göteborg)

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). Idag finns vaccin som skyddar mot två typer av detta virus: HPV16 och 18. Dessa anses ligga bakom cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Även om man vaccinerar sig är det viktigt att gå på sina cellprovskontroller.

Läs mer

Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats sedan 70-talet. HPV-vaccin fungerar på samma sätt som andra vacciner, nämligen att man tillför kroppen en liten mängd av det smittoämne som orsakar sjukdomen. Den här lilla mängden innehåller inget DNA och kan inte framkalla sjukdomen, men är ändå tillräckligt kraftfull för att immunförsvaret ska reagera genom att bilda antikroppar som försvar mot smittoämnet. På så sätt bygger kroppen upp ett skydd mot viruset och har ett försvar i beredskap tills nästa gång den kommer i kontakt med det. En HPV-vaccination består av tre doser som tas inom ett halvår. För att få full effekt av vaccinationen ska alla tre doser tas.

Visa mindre

Preventivmedelsrådgivning

Det finns flera sätt att undvika en graviditet. Vissa preventivmedel passar bättre när du är ung och mycket fertil, andra när du är äldre. Vi erbjuder preventivmedel med ett eller flera hormoner samt utan hormoner. Biverkningarna skiljer sig åt mellan olika preventivmedel och för olika personer. Faktorer som till exempel; din ålder, sjukdomar, fast relation eller inte, andra läkemedel samt om du har ärftlighet för blodpropp, påverkar valet av preventivmedel.

Läs mer

Preventivmedelsrådgivning hos barnmorska kostar 300 kr. Vid kopparspiralinsättning tillkommer 200 kr. Ingen provtagning ingår. Avbokningar som sker mindre än 24 timmar innan besöket debiteras med 400 kr.

Preventivmedel med hormoner:

  • Med två kombinerade hormoner; p-piller, p-ring, p-plåster.
  • Med ett hormon; minipiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta.

Preventivmedel utan hormoner:

  • Kopparspiral.
Visa mindre

Tidig medicinsk hemabort (endast i Göteborg)

Hos oss kan du få hjälp att göra en tidig medicinsk hemabort. Medicinsk hemabort kan göras fram till graviditetsvecka 8 + 6. Du bör vara 18 år eller äldre, fullt frisk och ha någon hemma som stöd.

På mottagningen får du träffa en läkare som daterar graviditeten med hjälp av ultraljud. Därefter träffar du vår barnmorska för påbörjan av den medicinska hemaborten och preventivmedelsrådgivning.

Läs mer

Hos barnmorskan får du svälja en tablett som blockerar graviditetshormonerna och startar ett missfall. Sedan bokas en tid hos barnmorskan för ett återbesök, 4-6 veckor efter aborten. Det är viktigt att du noga tänkt igenom ditt beslut innan du genomgår en abort. Därefter kan du boka tid hos oss via Östras abortmottagning som nås på telefonnummer 031-3434215. Pris 300 kr per besök, frikort gäller.

Visa mindre

Cystor på äggstockar

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan sitta på en eller båda äggstockar. Cystor på äggstockarna är vanligt och många cystor försvinner av sig själv. Men en del kräver behandling även fast de är godartade. Kontakta vår gynekologiska mottagning om du känner en knöl, något som trycker eller ömmar i nedre delen av magen eller mot urinblåsan.

Myom

Myom är en godartad muskelknuta som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. Om knutan växer eller sitter på ett ställe som gör att du får mycket ont vid mens och blöder mer än vanligt, kan du behöva behandlas med läkemedel eller operation. För att avgöra vilken behandling som passar får du göra en gynekologisk undersökning och ultraljud för att se om och hur myomet ska behandlas. Om kvinnan har besvär av myomen kan en så kallad hysterektomi eller myomenukleation vara aktuellt.

Barnlöshet

För assisterad befruktning; IVF och fertilitetsbehandlingar hänvisar vi till Livio Fertilitetscentrum på Carlanderska sjukhuset.