Inkontinens


Urininkontinens är ett vanligt problem hos kvinnor – ungefär var fjärde kvinna är drabbad. Inkontinens kan ha många orsaker, men är sällan tecken på någon allvarlig sjukdom. En förklaring till urininkontinens är att vävnaderna i bäckenet, samt i och kring urinröret och urinblåsan påverkas av graviditet och förlossning man kan säga att det blir en försvagning i vävnaden. Inkontinens är också vanligare hos kvinnor som har astma, röker, har ett fysiskt tungt arbete, är överviktiga eller har långvarig förstoppning. Träning av musklerna i bäckenbotten genom knipövningar kan hjälpa.  Inkontinens förekommer också ofta hos kvinnor som drabbats av vissa neurologiska sjukdomar, som demens, ms, Parkinsons sjukdom eller efter en stroke.

Inkontinens brukar delas in i fyra olika grupper:

  • Ansträngningsinkontinens
  • Trängningsinkontinens
  • Blandinkontinens
  • Neurogen inkontinens

 Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor och innebär att man läcker urin i samband med att man hostar, skrattar, motionerar eller lyfter tungt. Ett typiskt tecken är att det kommer små skvättar urin direkt vid ansträngningen utan att man känner sig kissnödig. Det är denna typ av inkontinens som man framgångsrikt kan behandla med operation (se inkontinensoperation).

 

Trängningsinkontinens

Vid trängningsinkontinens känner man sig plötsligt tvingande kissnödig och kan inte hålla sig tills man kommer till toaletten – även om mängden urin är liten. Man behöver kissa betydligt oftare än normalt: tio till femton gånger per dygn mot normala fyra till åtta gånger. En person med trängningsinkontinens behöver oftast kissa en eller flera gånger nattetid. Man kan även ha trängningar utan urinläckage. Ofta blir man kissnödig vid nedkylning. Vid urinvägsinfektion kan man drabbas av tillfälligt urinläckage och/eller tillfällig trängningsinkontinens som beror på att urinblåsan är irriterad. En förstorad livmoder, till exempel på grund av en godartad muskelknuta i livmodern eller tumör i en äggstock eller i urinblåsan kan också ge trängningar. Trängningsinkontinens kan man inte operera utan behandlas med bäckenbottenträning, blåsträning och läkemedel mot trängningar.

 

Blandinkontinens

Blandinkontinens innebär att man har både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens vilket är ganska vanligt. Beroende på det dominerande problemet får man anpassa behandlingen.

 

Neurogen blåsstörning

Vid neurogen inkontinens kan det läcka urin när som helst oavsett om du rör på dig eller är stilla. Det kan vara en liten mängd urin eller en större som kommer. Besvären kan variera från att man ofta blir kissnödig till att man blir tvingande kissnödig och inte kan hålla sig tills man kommer in på toaletten. Det kan även vara svårt att tömma blåsan. Dessa besvär förekommer hos kvinnor med till exempel diabetes, eller i samband med olika neurologiska sjukdomar, som ryggmärgsskador eller ms.